Rollistan i Ronja Rövardotter – skådespelarna bakom klassikern

Rollistan i Ronja Rövardotter har fascinerat svenska filmälskare i nästan fyra decennier. När Tage Danielsson 1984 förverkligade Astrid Lindgrens älskade berättelse på vita duken, skapades något magiskt med en ensemble av skådespelare som skulle bli odödliga. Nu, nästan fyra decennier senare, har nya skådespelare tagit sig an de ikoniska rollerna i Viaplays TV-serie från 2023. Men vad hände egentligen med originalskådespelarna? Och hur står sig de nya tolkningarna mot klassikern?

Från elvaåriga Hanna Zetterbergs första filmroll till dagens etablerade stjärnor som Johan Ulveson och Pernilla August – här är berättelsen om skådespelarna som gett liv åt rövardottern genom åren.

Originalfilmens stjärnor från 1984 – ikonisk rollbesättning

De unga huvudrollsinnehavarna

När Hanna Zetterberg klev in i rollen som Ronja var hon bara elva år gammal och helt ny för filmvärlden. Hennes naturliga, spontana sätt att gestalta den modiga rövardottern fångade både publik och kritiker. Bredvid henne spelade Dan Håfström, då tolv år, den kärleksfulle men envise Birk Borkason.

Castingprocessen för de unga huvudrollerna var omfattande. Tage Danielsson sökte efter barn som kunde förmedla både oskuld och styrka – något som krävdes för att gestalta Astrid Lindgrens komplexa karaktärer. Både Zetterberg och Håfström hade den där speciella kombinationen av naturlighet och skådespelartalang som gjorde deras roller så minnesvärda.

Men vad hände sedan med barnstjärnorna? Här tar berättelsen en överraskande vändning. Hanna Zetterberg valde att lämna skådespelarkarriären bakom sig och blev istället politiker – hon har senare suttit i riksdagen, enligt Aftonbladet. Dan Håfström fortsatte inom filmbranschen, men bakom kameran som regissör. Han har bland annat regisserat Hollywood-filmer som The Rite och 1408.

De vuxna skådespelarna i originalversionen

Börje Ahlstedt som Mattis levererade en av sina mest älskade roller. Hans tolkning av den stormhjärtade men ibland okänslige rövarhövdingen blev definierande för karaktären. Ahlstedt, redan då en etablerad teater- och filmskådespelare, fångade perfekt Mattis komplexa personlighet – både den kärleksfulla fadern och den stridslystne rövaren.

Lena Nyman som Lovis var den starka modern som höll familjen samman. Nyman, känd från Ingmar Bergmans filmer, gav Lovis en värme och klokhet som balanserade Mattis mer impulsiva natur. Hennes scener med både Ronja och Mattis tillhör filmens mest rörande ögonblick.

Som den rivaliserande rövarhövdingen Borka glänste Per Oscarsson. Den Oscar-nominerade skådespelaren skapade en karaktär som var både hotfull och sympatisk – ingen lätt balansgång. Oscarssons Borka var inte bara en antagonist utan en komplex figur med sina egna motiv och känslor.

Allan Edwall som Skalle-Per blev kanske den mest älskade bifiguren. Edwalls unika förmåga att blanda humor med djup mänsklighet gjorde Skalle-Per till mycket mer än bara komisk relief. Hans varma, faderliga närvaro gav filmen en extra dimension av trygghet mitt i all dramatik.

Bakom kulisserna på originalfilmen

Castingprocessen för originalfilmen var minutiös. Tage Danielsson ville ha skådespelare som kunde förmedla äkthet framför teknisk perfektion. Särskilt för barnrollerna var det viktigt att hitta unga skådespelare som kunde vara naturliga framför kamera utan att verka tränade eller konstlade.

Filmen blev en enorm succé och drog in nästan 50 miljoner kronor på svenska biografer, vilket var ett rekord för sin tid. För många av skådespelarna blev det karriärsdefinierade roller som de fortfarande förknippas med idag.

Moderna tolkningar – TV-serien 2023/2024

Nya ansikten i klassiska roller

När Viaplay beslöt att skapa en ny version av Ronja Rövardotter stod de inför den enorma utmaningen att leva upp till ett älskat original. Kerstin Linden tog sig an rollen som den moderna Ronja, medan Jack Bergenholtz Henriksson spelar Birk.

Linden för med sig en mer samtida känsla till rollen, samtidigt som hon behåller Ronjas grundläggande egenskaper – modet, nyfikenheten och det starka rättvisepatos som definierar karaktären. Bergenholtz Henriksson ger sin Birk en något mörkare ton än originalet, vilket speglar seriens mer komplexa approach till berättelsen.

Som de nya föräldrarna Mattis och Lovis har Christopher Wagelin och Krista Kosonen tagit sig an utmaningen att göra rollerna till sina egna. Wagelin ger Mattis en mer reflekterande kvalitet, medan Kosonen som Lovis får större utrymme att visa karaktärens styrka och komplexitet.

Etablerade skådespelare i supportroller

En av de mest intressanta castingvalen var Johan Ulveson som Skalle-Per. Ulveson, känd från komediserier som Parlamentet och Kvarteret Skatan, visar här en helt annan sida av sin skådespelartalang. Hans Skalle-Per behåller den älskade karaktärens värme men tillför också en djupare melankoli.

Pernilla August, den Oscar-nominerade skådespelerskan, bidrar med sin enorma erfarenhet till produktionen enligt Aftonbladet. Hennes närvaro ger serien trovärdighet och förankrar den i svensk filmtradition.

Sverrir Gudnason som Borka och Vera Vitali som Undis representerar den nya generationen svenska skådespelare som tagit sig an klassiska roller. Gudnason, känd från filmer som Borg vs McEnroe, ger Borka en mer nyanserad framställning än originalet.

Produktionens ambitioner och utmaningar

Viaplays vision var att skapa en Ronja Rövardotter för 2020-talet utan att förlora originalets magi. Det innebar att balansera respekt för Astrid Lindgrens text med moderna berättartekniker och en mer mångfacetterad rollbesättning, rapporterar Filmtopp.

Casting-strategin fokuserade på att hitta skådespelare som kunde nå både de som älskade originalet och en helt ny generation tittare. Det var en balansgång mellan nostalgi och förnyelse som krävde både mod och fingertoppskänsla.

Karaktärsutveckling genom åren

Ronja som karaktär – olika tolkningar

Skillnaderna mellan Hanna Zetterbergs Ronja 1984 och Kerstin Lindens version 2023 speglar inte bara olika skådespelares tolkningar utan också hur synen på kvinnliga hjältar utvecklats. Zetterbergs Ronja var revolutionerande för sin tid – en stark, oberoende flicka som inte behövde räddas av någon.

Lindens Ronja bygger på detta arv men tillför också en mer komplex emotionell djup. Hon får större utrymme att visa sårbarhet utan att förlora styrkan, vilket speglar en modernare syn på vad det innebär att vara stark.

Föräldraskapet i fokus

En av de mest intressanta utvecklingarna är hur föräldrarollerna fördjupats. Börje Ahlstedts Mattis var främst den kärleksfulle men opålitlige fadern. Christopher Wagelins version får mer utrymme att utforska karaktärens inre konflikter och växande som person.

Lena Nymans Lovis var stark men ofta i bakgrunden. Krista Kosonens tolkning ger modern mer handlingskraft och egen agenda, vilket speglar förändrade familjeroller i samhället.

Kulturell påverkan och arv

Originalfilmens bestående inflytande

1984-års rollbesättning blev verkligen ikonisk på ett sätt som få svenska filmer uppnått. Repliker som ”Mattis dotter ska inte gråta!” och ”Vilda hov och glupska grisar!” blev del av det svenska språket.

Skådespelarnas prestationer från originalet har blivit måttstocken för alla senare tolkningar. Särskilt Börje Ahlstedts Mattis och Allan Edwalls Skalle-Per anses nästan omöjliga att överträffa.

Filmen cementerade också flera skådespelares plats i svensk filmhistoria. För Börje Ahlstedt blev Mattis en av hans mest älskade roller, medan Allan Edwall fick sitt kanske mest minnesvärda sena karriärbidrag.

Den nya generationens utmaning

Att ta sig an roller som blivit så ikoniska kräver både mod och ödmjukhet. De nya skådespelarna har varit noga med att respektera originalet samtidigt som de skapat sina egna tolkningar.

Johan Ulveson har i intervjuer pratat om pressen att spela efter Allan Edwall, men också om glädjen i att få utforska Skalle-Per på sitt eget sätt. Det är en utmaning alla skådespelare i nyproduktionen delat.

Bakom scenen – intressanta fakta och anekdoter

Castingprocesser då och nu

1984 var castingprocessen mer traditionell – skådespelare valdes främst baserat på auditions och regissörens intuition. För barnrollerna var det särskilt viktigt att hitta naturliga talanger snarare än tränade skådespelare.

Moderna casting-metoder för TV-serien involverade mer omfattande processer, inklusive kemitester mellan skådespelare och längre provspelningar. Tekniken har också gjort det möjligt att testa skådespelare från hela världen via videolänk.

Oväntade karriärvägar

Hanna Zetterbergs övergång från barnstjärna till politiker är kanske den mest överraskande karriärutvecklingen. Hon har senare sagt att upplevelsen av att spela Ronja gav henne självförtroende som varit värdefullt i politiken.

Dan Håfströms väg från skådespelare till Hollywood-regissör visar hur tidiga filmupplevelser kan forma en hel karriär. Hans arbete bakom kameran på Ronja Rövardotter väckte intresset för filmproduktion.

Roliga historier från inspelningarna

Skådespelarna från originalfilmen berättar ofta om den magiska stämningen under inspelningen. Allan Edwall ska ha improviserat flera av Skalle-Pers mest minnesvärda repliker, vilket Tage Danielsson sedan behöll i den slutgiltiga versionen.

Under inspelningen av de spektakulära naturscenerna uppstod flera oväntade situationer. Börje Ahlstedt berättade senare om hur han nästan föll från en klippa under en actionscen, men lyckades rädda sig i sista sekund.

Publikens och kritikernas röster

Mottagandet genom åren

Originalfilmen fick övervägande positiva recensioner och blev en publiksuccé som få svenska filmer uppnått. Skådespelarnas prestationer, särskilt barnens naturliga spel, fick stor beröm.

TV-seriens mottagande har varit mer blandat. Många kritiker har berömmt produktionsvärdena och de nya tolkningarna, medan andra menar att originalet är omöjligt att överträffa. Generationsskillnader spelar stor roll – de som växte upp med originalet är ofta mer kritiska.

Jämförelser och debatter

Diskussionerna om vilken version som är bäst engagerar fortfarande svenska filmälskare. Förespråkare för originalet framhåller den tidlösa kvaliteten och de ikoniska prestationerna, medan fans av nyproduktionen uppskattar den moderna tekniken och djupare karaktärsutvecklingen.

Debatten speglar också bredare frågor om hur klassiker ska behandlas – ska de bevaras intakta eller får de moderniseras för nya generationer? Rollistan i båda versionerna har blivit symboler för dessa olika synsätt.

Vanliga frågor om skådespelarna

Hur gamla var huvudskådespelarna i originalfilmen?
Hanna Zetterberg (Ronja) var cirka 11 år vid inspelningen, medan Dan Håfström (Birk) var cirka 12 år.

Vad hände med Hanna Zetterberg efter Ronja?
Hon fortsatte inte som skådespelare utan blev senare riksdagspolitiker.

Spelas någon av originalskådespelarna i nya serien?
Nej, alla roller är nybesatta med nya skådespelare.

Finns det några skillnader i karaktärstolkning mellan versionerna?
Ja, många kritiker menar att de nya tolkningarna är mer samtida och ibland mörkare i tonen.

När magi lever vidare genom generationer

När vi ser tillbaka på nästan fyra decennier av Ronja Rövardotter-tolkningar blir det tydligt att varje generation skådespelare bidragit med något unikt. Från Hanna Zetterbergs pionjärinsats till Kerstin Lindens moderna tolkning har karaktärerna fortsatt att utvecklas och växa.

Det som förenar alla framgångsrika tolkningar är respekten för Astrid Lindgrens ursprungliga vision kombinerat med skådespelarnas egen kreativitet. Oavsett om vi föredrar Börje Ahlstedts klassiska Mattis eller Christopher Wagelins modernare version, båda fångar essensen av den komplexa rövarhövdingen.

Kanske är det just detta som gör rollistan i Ronja Rövardotter till något så speciellt – berättelsen är tillräckligt stark för att bära olika tolkningar, samtidigt som varje ny skådespelargeneration hittar nya dimensioner att utforska. Från 1984 års ikoniska originalbesättning till dagens etablerade stjärnor fortsätter rövardotterns värld att fascinera och inspirera, både skådespelare och publik.