Leif GW Perssons viktminskning har blivit en vändpunkt i den 80-årige kriminologens liv. När Sveriges mest kända brottsexpert hamnade i en medicinsk Catch-22 mellan hjärtproblem och artros, tog han till drastiska medel för att överleva. Efter drygt tre månader med fetmaläkemedel har resultatet varit både dramatiskt och utmanande – 13 kilo lättare men med ett pris han aldrig förväntat sig.
Den 6 maj 2025, bara dagar innan den sista inspelningen av SVT:s ”Veckan”, satte Persson sin första injektion med ett semaglutid-baserat läkemedel. Ett beslut som skulle förändra allt – från hans förmåga att röra sig till hans relation till mat och dryck.
Det medicinska dilemmat som startade allt
Perssons hälsosituation var komplex redan före viktbehandlingen. Svår artros i knäna gjorde det nästan omöjligt för honom att gå, samtidigt som allvarliga hjärtproblem – inklusive förmaksflimmer, hjärtförstoring och ett bråck på aortan – skapade en omöjlig situation.
”I och med att jag har knepigt att gå så tänkte jag att om jag väger 20 kilo mindre så vore det lättare”, förklarade Persson för Expressen. ”Jag har ju artros, men läkarna vill inte operera mig i och med att jag har ett så dåligt hjärta. De tycker att det vore skit om jag skulle dö i samband med en knäoperation.”
Här uppstod den onda cirkeln: utan att kunna röra sig ordentligt blev han tyngre, vilket ökade pressen på de redan skadade knäna. Läkarna vågade inte operera på grund av hjärtproblemen, och hjärtat fick ingen vila eftersom kroppen kämpade med övervikten.
För en man som ägnat sitt liv åt att lösa komplicerade gåtor blev hans egen kropp det svåraste fallet att knäcka.
Beslutet som förändrade allt
Leif GW Perssons viktresa började inte som en kosmetisk förändring utan som en överlevnadsstrategi. Det semaglutid-baserade läkemedlet han valde – liknande det välkända Ozempic – representerade hans sista hopp om att bryta den destruktiva cykeln.
Läkemedlet, som ursprungligen utvecklades för diabetesbehandling, har visat sig revolutionerande för viktminskning genom att minska aptiten och öka mättnadskänslan. För Persson var kostnaden på 3 800 kronor per månad ett mindre problem jämfört med alternativet – en fortsatt försämring av hälsan.
Timingen var symbolisk. Att starta behandlingen precis innan sista ”Veckan”-inspelningen markerade slutet på en era och början på en ny kamp – denna gång mot sin egen kropp istället för mot brottslingar i tv-rutan.
Resultaten som chockade även honom
Efter drygt tre månader kan Persson konstatera att läkemedlet fungerat bortom förväntningarna när det gäller viktminskning. Tretton kilo har försvunnit, och rörligheten har förbättrats märkbart.
”Det är lättare att gå, naturligtvis”, konstaterar han enkelt, men denna förändring har kommit med ett pris han aldrig förutsett.
Den oväntade biverkningen som förändrade livet
Det som började som en medicinsk nödvändighet har utvecklats till något Persson beskriver som både en välsignelse och en förbannelse. Läkemedlets effekt på aptiten har varit total och obarmhärtig.
”Ingenting smakar någonting längre”, berättar han med en blandning av resignation och pragmatism. För en man som tidigare njutit av livets kulinariska glädjeämnen har detta varit en djupgående förändring.
Ännu mer överraskande har varit effekten på hans förhållande till alkohol. Efter decennier som uppskattat ett glas har intresset helt försvunnit. ”Nu har jag inte någon lust alls på alkohol”, säger han – en förändring som få kunde förutsett.
Mat och dryck, som tidigare varit stora källor till njutning i hans liv, har reducerats till enbart bränsle för kroppen. När journalister frågar om han saknar smakerna svarar han ärligt: ”Inte så kul, men värt det.”
Hälsobilden bakom viktresan
För att förstå omfattningen av Perssons hälsoutmaningar räcker det med att titta på hans veckomedicin: 100-120 tabletter fördelas över sju dagar för att hantera olika tillstånd. Blodtryckssänkande, blodförtunnande och kolesteroldämpande mediciner är bara några av de behandlingar som håller honom vid liv.
Parallellt med viktbehandlingen har han gjort andra radikala livsstilsförändringar. Efter 61 år som snusare slutade han helt i samband med att fetmaläkemedlet introducerades – ytterligare ett tecken på hans beslutsamhet att förändra sin situation.
Denna helhetssyn på hälsan visar på den typ av systematiskt tänkande som gjort honom framgångsrik som kriminolog – ingen detalj lämnas åt slumpen när det gäller överlevnad.
Vetenskapen bakom förändringen
Semaglutid-baserade läkemedel som det Persson använder tillhör en klass som kallas GLP-1-analoger. Dessa verkar genom att efterlikna ett naturligt hormon som reglerar blodsockernivåer och aptit. Resultatet blir inte bara viktminskning utan ofta en komplett förändring av patientens förhållande till mat.
För äldre patienter som Persson är forskningen mer begränsad. De flesta kliniska studier fokuserar på yngre populationer, vilket gör hans erfarenhet särskilt värdefull för att förstå läkemedlets effekter på 80-åringar med komplexa hälsoproblem.
Att behandla övervikt hos äldre är en balansgång. Viktminskning kan minska belastningen på leder och hjärta, men måste göras försiktigt för att inte påverka muskelmassa och benförmåga negativt.
Målet som driver honom framåt
Perssons ambition sträcker sig längre än de redan imponerande resultaten. Hans målsättning är kristallklar: 30 kilo total viktminskning till jul 2025. Detta är inte bara ett kosmetiskt mål utan en förutsättning för hans fortsatta överlevnad.
”Förhoppningen är att gå ner 30 kilo totalt till jul. Då är jag i så pass bra skick att jag kan göra en operation och få ordning på knäna och artrosen”, förklarar han med den typ av strategiskt tänkande som kännetecknat hans karriär.
Artrosen försvinner inte av sig själv, som han uttrycker det med sin karakteristiska direkthet: ”Artrosen är knepig som f-n och den rättar inte till sig av sig själv.”
Samhällsperspektivet på dyra behandlingar
Perssons situation belyser en större samhällsproblematik. Moderna fetmaläkemedel som Wegovy ingår inte i svenska läkemedelsförmånen, vilket gör dem otillgängliga för många som skulle kunna ha nytta av dem.
Med en månadskostnad på 3 800 kronor i underhållsdos blir dessa behandlingar ett privilegium för de välbärgade. För Persson, med hans ekonomiska trygghet, utgör kostnaden inget hinder, men det understryker orättvisan i tillgången till modern sjukvård.
Frågan om resurstilldelning inom hälso- och sjukvården blir särskilt komplex när det gäller äldre patienter. Hur mycket samhällsresurser ska investeras i 80-åringars hälsa, och vilka behandlingar ska prioriteras?
Den mänskliga kostnaden för framgång
Även om viktminskningen varit framgångsrik har den psykologiska påverkan varit betydande. Att förlora intresset för mat och dryck innebär mer än bara förändrade vanor – det handlar om att förlora källor till glädje och social samvaro.
Perssons ärlighet om denna förlust är påtaglig. Han romantiserar inte situationen eller försöker måla upp den som enbart positiv. Istället erkänner han öppet att livskvaliteten påverkats, även om han anser att trade-offen varit värd det.
Denna balans mellan hälsa och livsglädje är något som många äldre patienter brottas med. När kroppen kräver uppoffringar för att fortsätta fungera, var går då gränsen för vad som är värt att ge upp?
Framtidsutsikterna för en kämpe
Med 17 kilo kvar till målvikten och förhoppningen om en knäoperation i sikte, representerar Perssons resa både hopp och osäkerhet. Kommer kroppen att klara av ytterligare viktminskning? Är hjärtat tillräckligt starkt för en operation när målet är nått?
Dessa frågor saknar enkla svar, men de speglar den typ av komplexa problemlösning som Persson mästrat genom sitt yrkesliv. Nu tillämpas samma metodiska approach på hans eget överlevande.
Hans berättelse är inte bara historien om en kändis som gått ner i vikt. Det är berättelsen om en mans vägran att ge upp, om att ta kontroll över det som går att kontrollera även när kroppen börjar svika.
En kriminologs sista stora utredning
Leif GW Perssons viktminskning har blivit mer än en hälsoresa – det är hans mest personliga utredning någonsin. Med samma noggrannhet som han analyserat brott dissekerar han nu sitt eget överlevande, väger risker mot fördelar och fattar beslut baserade på bevis snarare än känslor.
Att han väljer att dela sin erfarenhet öppet ger värdefull insikt för andra äldre som står inför liknande val. Hans ärliga beskrivning av både framgångar och uppoffringar erbjuder en realistisk bild av vad moderna viktbehandlingar innebär.
I slutändan handlar Perssons historia om något större än viktminskning – det handlar om att behålla värdighet och kontroll även när kroppen protesterar. Hans viktresa fortsätter, och med den en kamp som många äldre svenskar känner igen, även om få har hans resurser att hantera den.
Den 80-årige kriminologen har en gång till bevisat att även de mest komplicerade fall kan ha lösningar – det krävs bara mod att ta de svåra besluten när nöden inte har någon lag.